Vila i fred Otto..,

Nu blev det ännu mer kaos i livet. Min vän Päivi som jag gick i högstadiet förlora sin pappa i måndags. Jag var som en dotter till dom och dom var som mina bonus föräldrar. Fick veta detta för några timmar sen och har bara gråtit och gråtit. Han var verkligen som en far för mig, en sån fin person. Man skratta och skämta hela tiden med varandra. Ett tag bodde jag nästan där. Vi åkte alltid bort flera gånger per år. Vi var en del i deras sommarstuga i Finland. Föräldrarna är från Finland men bott i Sverige länge. Min vän är född här.

Gud så ont det gör i mitt hjärta. Han var så omtänksam och ställde upp. Så vila ifred Otto! Så orättvist. Han dog i lungcancer. Det gick ganska fort från att det upptäcktes till nu, ca 3-4 månader. Han somna in lugnt och stilla Saknaden är stor och bär på tung sorg

Ingen ET före sommarstängningen

Har pratat med barnmorskan om att få göra en ET innan dom stänger för sommaren men hon sa att dom har helt uppbokat under hela juni, plus att dom var tvungna att göra sista ÄP före midsommar för det var någon ändring i labbet.

Dom öppnar för samtal och mottagning den 6 augusti och vecka 34 för återförande (runt den 20 aug).

Är jätte ner och ledsen över att vi inte kunde göra ett till försök innan sommaren. Det känns som att det är en evighet till aug. Sen så ska man ju pricka in mensen plus att vi kommer att vara bortresta en vecka i aug så det kommer antagligen inte bli förrän i september. ¨

Jag vet att många råder till att det är bra att vila kroppen några månader mellan försöken men när man så gärna vill vara gravid nu så har man så svårt att se det på det sättet. Men det lugnar säkert ner sig snart eftersom vi har så mycket som ska göras från nu och under hela sommaren. Usch vad det känns stressigt. Hoppas att man kan njuta något av sommaren.

Hoppas att få göra ett ET innan semestern

Idag ska jag ringa barnmorskan på RPC och höra om det finns en möjlighet att hinna göra ett ET innan dom stänger. Tycker att jag borde hinna nu när jag bestämt mig för att göra korta metoden. En vän hon gjorde korta metoden på ca 17 dagar. Man ska ha varit utan hormoner i 30 dagar och den 2 juni så har jag det. Man ska även få en till mens och den kommer att komma runt 3 juni till 6 juni så kommer min mens den 3 juni så borde jag hinna men det beror mycket på när dom stänger för sommaren och att dom har personal. Håll tummarna för mig.

Akupunktur....

Jag tänker göra allt för att min kropp ska vara så mottaglig som möjligt för en graviditet. Jag ska se till att vara frisk. Denna vinter har jag varit sjuk till och från och även under hela ivf behandlingen. Jag var inte på topp är dom gjorde ET. Jag tror att det har stor betydelse hur kroppen och sinnet mår när man ska bli gravid. Sen så sattes det ju in halvbra ägg och det gör att jag tror att dom inte var tillräckligt bra så att dom utvecklades inte och därför fäste dom inte i livmodern.

Så denna sommar ska jag verkligen ta hand om min kropp och min själ. Jag ska inte stressa. Jag kommer att kontakta en sjukgymnast för att se vad hon kan göra åt min kroniska smärta och att jag alltid är så spänd. Jag ska kolla om dom har akupunktur på min vårdcentral. Den jag gick på för många år sedan hade det och jag fick en sån behandling men då var jag väldigt rädd för nålar så vi kom inte så långt. Men jag vill nu ge det en chans. Sen så ska jag försöka gå på massage en gång i veckan. Kosta vad det kosta vill. Sen så ska vi iväg till Gran Canaria och fira våran 1 års bröllopsdag den 5 aug. Och då kommer vi att få tillgång till deras spa under 3 timmar och då ska jag se till att jag får en härlig behandling. Denna resa kommer passande innan vi börjar med ivf igen. Beroende på när jag får min mens så kan behandlingen starta i aug eller i sept. Då har vi även flyttat till våran nya bostad så jag ska inte ha någon större stress runt mig.

Jag har redan börjat med att titta på tv mindre och inte sitta framför datorn så mycket. Och jag känner mig redan lugnare och mer avslappnad. Ska se till att äta regelbundet så att jag inte blir sjuk. Maken är även hjälpsam med att ge massage. Det hjälper också. Jag ska ha ett liv med noll stress och vara totalt avslappnad. Att minska min kroniska värk.

Pratat med barnmorskan idag...

Idag så ringde jag till reproduktionscentrum för att meddela mitt testresultat som tyvärr var minus. Hon satte även upp en läkartid för oss den 8 juni. Då ska vi prata om vilken metod vi ska använda sen när vi gör vårat andra försök i augusti eller september, lite beroende på när jag har mens. Det kan hända att läkaren gör ett UL på mig. Får vara inställd på det. Bara man inte har mens då.

Något som är väldigt irriterande är att jag fortfarande har mens. Nu har jag haft mens sen förra tisdagen så nu har det gått 8 dagar. Har nog aldrig haft mens så länge. Brukar vara mellan 4-5 dagar och dom 2 första dagarna brukar jag ha ganska ont och att det blöder mycket, men sen så har jag nästan inget blod och har inte ont. Men nu så har jag molande värk hela tiden. Igår trodde jag att det var på slutet eftersom det kom lite gammalt blod. Men sen så idag när jag var på toa så var det alldeles rött igen. Suck ska detta aldrig ta slut. Jag har faktiskt BEHOV haha :-P

Nej det är bara att ta nya tag. Vila upp kropp och själ och bara njuta av sommaren, om den nu kommer. Fan våren är ju knappt här.

Vi har bestämt att om dessa gratis försök inte funkar så kommer vi att fortsätta några gånger till även om man får betala ca 9.000kr för varje försök. Men det är det värt. Så vi får hoppas på att man får ut extra på försäljningen av min lägenhet så får delar av dom pengarna gå till antingen barn 1 eller barn 2. För vi vill ju helst ha 2 barn men 1 barn är bättre än inget.

Tänk om!

Tänk om jag aldrig blir gravid! Tänk om jag aldrig får barn! Tänk om jag aldrig får bli mamma!

Jag är inte gravid....

Imorse så gjorde jag gravtestet igen och det var minus. så nu är det verkligen minus. Jag är inte gravid :-( Suck suck suck...

Nu blir det att ta hand om massor med saker som ska göras denna sommar. Ta hand om mig själv. Förhoppningsvis kunna utveckla sig själv. Måste ta och ringa husläkaren för att få tabletter mot mitt ansikte. Har fortfarande inte fått något svar på varför min hy är så kass i ansiktet. jag tror att det har med hormoner att göra. Men det visar inget på proverna. Men nu när jag inte är gravid så kan jag ta tabletter mot det och då ska allt försvinna. Det kommer att underlätta i min vardag. vill helst inte gå ut när jag är helt förstörd i ansiktet. Jag märkte att när jag fick det första hormonet under behandlingen så hade jag jätte fin hy, sen nu den sista hormonet så är hela ansiktet täkt av acne. Så man ser ju hur dom olika hormonerna påverkar hy...

Vi ska flytta också så det ska bli skönt att vara på plats sen när vi börjar med nästa försök. Om det går bra med försäljningen av lägenheten så åker vi utomlands den 4 aug för att fira vår 1 års bröllopsdag som är den 5 aug. Vi åker tillbaka till Gran Canaria där vi fira vår smekmånad. Det blir samma hotell/lägenhet. Då har jag vilat upp mig till behandlingen som kan bli i aug/sept beroende på när mensen kommer.

Kommer nog vara låg ett tag. humöret kommer gå upp och ner. Så som det alltid är när man får reda på att man inte är gravid...

Är så ledsen...

Tårarna bara rinner hela tiden. Tänk om jag aldrig kommer att bli mamma......

Pratat med barnmorskan idag...

Har pratat med barnmorskan idag och eftersom jag blöder mycket så sa hon att jag kan göra gravtestet på lördag istället för måndag. Och att är det negativt på lördag så behöver jag inte ta vaginal tabletterna mer. Eftersom jag blöder mycket så fanns det en väldigt liten chans att jag är gravid men det finns ändå en chans. Men är det negativt på lördag så är det negativt.

Hon sa också att man ska vara fri från hormoner i en månad innan man kan påbörja en ny behandling. Sen så ska ju mensen pricka. Så jag hinner inte göra en behandling innan dom stänger för sommaren. Så det får bli i aug/sept. Sen så kan det vara bra att vila upp kropp och själ. Det tar ju en hel del på mig att gå igenom en massa olika hormoner och ingrepp mm. 

Vi ska ju flytta i juli till en större lägenhet så det kan vara skönt om man slipper tänka på behandling mm. Vi bor i en 2:a nu. Men jag har kvar min etta som jag hade innan jag träffade min make. Det har inte varit rätt marknad för att sälja den så nu äntligen ska den säljas. Den kostar ju pengar varje månad så det är ju inte så kul. På söndag är det visning. Så jag har kvar en del möbler där. Tiden gick och det blev aldrig av att flytta allt. jag och maken har bott tillsammans i mer än 2 år. Men det ska bli skönt när ettan är såld så alla möbler och lite saker kommer på plats. Så det blir att flytta saker från ettan till våran lägenhet nu och sen så får vi flytta allt härifrån till nya lägenheten. Suck det blir jobbigt med 2 flyttar. Men vi ska ha flyttfirma båda gångerna. Ska bli så skönt att inte lyfta ett finger. Det ända vi behöver göra är att packa. Men jag är så uppstressad över allt som har med flytt att göra, så det är bara skönt att vila upp sig mellan behandlingarna. Man är ju helt utslagen av alla olika hormoner.

Men det känns riktigt skönt att få göra testet på lördag, även fast det bara skiljer 2 dagar till på måndag. Men tiden går så sakta så 2 dagar känns som en vecka.

Känns som att man har ångest hela tiden. För det är så mycket runt omkring som händer just nu. Det känns som att hjärnan inte hänger med.

Har så jävla ont....

Jag har haft ont i livmodern i ca 11 timmar nu. Det är en konstant smärta som sitter i hela tiden. Men dom senaste 2 timmarna har det varit extrema kramper i livmoderna, så ont att jag bara skriker. Jag blöder så mycket att det är bara och ställa sig i duschen efter toabesöket. 

Jag kan få dessa kramper när som helst under månaden. Dom börja komma när jag börja få oregelbunden mens för ca ett år sedan. Läkarna kan inte se något på ul som skulle kunna orsaka smärtan. Vilket gör att man känner sig oroad över vart smärtan kommer ifrån. 

Denna smärta gör ju att jag verkligen inte tror att jag är gravid. Men måste i alla fall ta testet på testdagen på måndag.

Min mens kom för 2 timmar sen :-(

Några timmar efter att jag gjort gravtestet och det var minus, så har nu min mens kommit. har världens mensvärk också. Dom i min ivf grupp på facebook säger att jag ska fortsätta att ta vaginal tabletterna till den riktiga testdagen som är på måndag (om 6 dagar) Fattar inte hur den ska stanna kvar, när det forsar blod. Ska ringa och se om barnmorskorna är på plats imorgon. Jag vet väl egentligen att dom kommer att säga samma sak, att jag ska fortsätta med tabletterna. Eftersom man kan ha blödning och vara gravid i alla fall. Okej att jag inte knapp hade något hopp innan men nu har allt försvunnit. 

Tårarna rinner. Nu måste jag vänta tills i höst för att kunna göra ett andra försök, suck...

Det blir definitivt att åka utomlands i sept. Måste trösta mig...

Gravtest gjort...

Det blev minus. Så jag får göra testet igen på min rätta testdag som är måndagen den 7 maj. Så om en vecka.

Imorgon tänker jag göra gravtest...

Ja idag är det Valborg. Jag och maken har det underbart. Firas med god mat, snart :-)

Imorgon har jag tänkt att ta gravtest. För nu är jag på RD 12 och en i ivf gruppen på facebook testa när hon var på RD 10 (hon gjorde FET 2 dagar före mig) Hon fick plus på sitt prov. Så då går det ju bra att ta testet. Är det positivt så är det positivt. Men jag vet att det kan bli negativt och jag ska göra testet den 7 maj det är då det är min TD.

Återkommer imorgon med resultatet.

Ha en trevlig Valborg alla!

RD 5 - Biverkningar av vaginal tablett

RD 5 är jag på. 13 dagar kvar tills jag få ta gravtestet. Nu har jag tagit vaginal tabletterna i 5 dagar 3 ggr/dag. Jag märker av en del biverkningar. Jag kan inte sova, jag mår mer illa än vanligt, jag har molande känsla i livmodern/buken nästan hela tiden och jag har livmoderskramper. Så illa kramper att jag har skrikit massor med gånger. Fast nu har kramperna lagt sig så det känns skönt. Innan jag läste att det var en biverkning så blev jag livrädd för att det skulle kunna göra att embryot inte fastnar. För jag brukar ha såna kramper lite då och då sen min mens blev oregelbunden. Men jag känner mig lugnare nu när läst att det är en biverkning. 

Sen så var det en till i min ivf grupp som är på RD 7 och har haft livmoderskramper och var så rädd att detta skulle misslyckas. Hon gör ett syskonförsök och det är det sista. Så jag förstår hennes rädsla. Men jag fråga då om hon står på något hormon efter ET och det gör hon. Jag sa även att jag har fått biverkningar. Och då kände hon sig lugnare. Det är super bra att ha denna grupp. Alla är så kunniga och man får sånt bra stöd hela tiden. Skulle vara ett vrak om jag inte hade dom. Dom är underbara. Så tack kära L för att du bjöd in mig.

Igår var det ET

Igår kl.13 var vi på RPC för en ET. Jag fick hälla i mig vatten så att blåsan skulle vara full när dom gjorde återförande. Det är för att livmodern ska synas bättre på bild och att man kommer åt bättre, för att blåsan gör så att livmodern lägger sig i ett bättre läge för återförande.

Vi fick se på skärmen dom 2 embryona som dom skulle återföra. Det var ganska coolt att få se dom så uppstorade. Sen så gick det jätte fort. och vi kunde åka hem. Jag fick med mig ett litet informationsblad.

Ja då till anledningen varför jag fick välja om jag ville ha ett eller två embryon tillbaka. Jo embryona var bra och godkända för att sättas tillbaka men dom var inte av toppkvalitet och då erbjöds vi båda för att öka chanserna och att hamna på samma % chans som andra med ett topp embryo. Så detta görs bara i enstaka fall. Jag pratade med en barnmorska om detta i dag på telefonen. För jag fick inte helt samma information när vi var där igår.

Dom flesta i denna ivf grupp jag är med i sa att dom alltid fick veta hur många celler embryona bestod av och många tyckte på bilden jag la upp att det såg ut som en morula (alltså 9 celligt emryo) Men eftersom barnmorskan sa att mina inte utvecklades tillräckligt fort så var det därför det blev 2 st som dom satte in, så bilden lurades antagligen inte. Det är vanligt att ha 4-6 celler när det har gått 2 dagar sen dom förde in spermien i ägget. Men jag misstänker att jag inte hade mer än 3 celler. Vilket gör att jag har mindre hopp om att detta kommer att lyckas. Även fast barnmorskan sa att eftersom jag har 2 st så får jag samma chans som dom med ett. Men just nu har jag lite svårt att tänka så. Jag tänker mer att det är kört och att jag kommer att få gå igenom samma helvete med sprayen och äggplockningen och väntan igen. Hoppas att jag får tillbaka mitt hopp snart så man kan må bättre. Och så himla jobbigt att vänta till 7 maj för att ta gravtestet. Det är ju en evighet tills dess, och jag misstänker att det kommer att kännas som att tiden står still.

Så av 10 ägg var 9 st bra men dom 7 som dom inte befrukta var för långsamma i utvecklingen för att kunna frysas. Och dom 2 som blev befruktade var av godkänd kvalitet. Så jag vet ju att  misslyckas det denna gång så måste jag göra om samma visa igen. Hoppas i så fall att jag får stå på en annan nässpray, för det var rena helvetet att stå på den. Hade såna extrema aggressionsutbrott och hamna ju på akuten för att jag mådde så psykiskt dåligt. Detta var biverkningar. Jag sa till barnmorskan att jag har ADHD och då sa hon att då ökar vissa biverkningar. Jo tack jag vet...

Nu ska jag ju ta vaginal tabletter i 20 dagar. Började igår. Ska ta dom 3 ggr/dag. Men det kommer ut gegga i trosorna och jag trodde då att tabletten inte gjorde som den skulle och var orolig över detta men då sa barnmorskan idag att tabletten tas upp direkt och det som är överflöd kommer tyvärr ut i trosorna och det kan ju kännas äckligt, jo tack det gör det. Har tagit på mig en binda nu så överflödet får hamna där istället. 

Igår fick jag även kramper där livmodern sitter. Vet inte riktigt vad det är som gör så ont. Men det känns på samma ställe som när man har mens värk. Jag bara låg och skrek och kunde inte röra mig för att det gjorde så ont. Det gjorde så ont att tårarna forsa. Jag brukar få så här lite då och då och har ingen aning av vad det är och på UL så har dom sagt att dom inte kan hitta något som skulle kunna orsaka smärtan. Får väl helt enkelt prata med fler olika läkare om detta. Det var fan inte roligt igår.

Ska gå och leta reda på hoppet nu.....

ET idag kl.13

Då har jag tagit första dosen av vaginal tabletten som jag ska ta i ca 20 dagar. Den heter Lutinus och är Progesteron hormon. Ska ta denna tablett 3 ggr om dagen.

Snart ska vi iväg till Reproduktionscentrum för ett återförande. Är nervös över hur många ägg som klarade sig. Igår pratade jag med barnmorskan och då sa hon att dom har befruktat 2 ägg och att det just då såg bra ut, vad hon kunde se. Men att vi kommer att få en ordentlig prognos när vi kommer idag.

Hoppas hoppas att allt gått bra med befruktningen och att ägg kan läggas i frysen

Har fortfarande ont i underlivet efter äggplockningen i tisdags. Det märks mest när jag står upp eller rör på mig. Hade lite problem att titta på komedi film, för när jag skrattar och använder magmusklerna så gör det ont som fan vid äggstockarna.

Inatt så vakna jag och gick på toa sen när jag skulle lägga mig så fick jag en fruktansvärd värk i underlivet (vid livmodern tror jag) och bara skrek. Tur att det gick över ganska snabbt och kunde somna om. Jag har haft såna här smärtor kring livmodern och ena äggstocken sen jag fick oregelbunden mens. Vet inte alls vad det beror på. Vid 3 VUL så har dom sagt att det se bra ut och att dom inte kan se vad som skulle kunna orsaka min smärta. Kommer ju vara livrädd sen när jag är gravid, man lär ju undra om det är min vanliga smärta eller om det har med graviditeten att göra.

Jag lär ju inte våga röra mig efter att dom återfört ägget. jag undrar faktiskt hur man ska vara efteråt. Om folk går tillbaka till att jobba och leva precis som dom gjorde innan. Jag är ju sjukskriven så jag kan ju ta det lugnt. Men jag är inte stresstålig och stressar hela tiden upp mig när det är för mycket saker runt mig. Som nu när vi ska sälja min etta. Sen så ska vi byta våran 2:a mot en 3:a och det lär ju hända inom 10 veckor och allt detta stressar redan upp mig. Jag klarar inte av att ha för mycket inplanerat varje vecka. Jag har ADHD och då blir det lite bökigare i skallen än vanligt. Det är ett ständigt kaos  i skallen. Men jag ska fråga dom idag vad som rekommenderas.

Nu har dom tagit ut 10 ägg

Vid 7 tiden så åkte jag och min make iväg till Reproduktionscentrum på Akademiska i Uppsala. Fick komma in på ett rum direkt och fick byta om till super snygga kläder. Ena skjortan var av papper och man såg ut som en alien :-)

Vid 8.15 fick jag 2 Alvedon och rogivande vätska som jag drack. Smaka typ som bodylotion luktar utan parfym. Inge vidare, men man överlever ;-). Strax före 9 fick jag gå och kissa sen så gick jag och min man in på den avdelningen där allt sker, labb mm. Maken fick även en snygg pappersrock som jag och en plastmössa. Sen fick vi sitta ner i kanske 7 min sen kom vi in i salen där allt skulle ske. Jag kan säga att det rogivande jag fick funka inte över huvud taget på mig. Men det var inte så konstigt eftersom jag redan tar smärtstillande Tradolan för min kroniska smärta i leder och muskler. Sen så har jag under 3 års tid tagit lugnade (stesolid) varje dag så min kropp är van vid lugnande.

Fick lägga mig i stolen och upp med benen. In med ultraljudstaven och samtidigt så fick jag morfin. När hon rörde runt där för och se äggblåsorna så gjorde det ont och kändes obehagligt. Hon tog sedan en sån där kall grej för att öppna upp vid slidingången. Ni får ursäkta mitt språk men jag kommer inte på vad alla instrument heter så jag hittar på lite själv ;-)

Sen la hon lokalbedövning vid slidöppningen, tror att det stack till 3 gånger, men det kändes knappt. Typ som ett pytte litet nyp. Men jag var riktigt orolig innan. Höll på att få en panikattack. Lider av ångest- och panik syndrom. Så jag börja andas fort. Men jag kom ihåg vad en vän sa till mig och det var att jag skulle tänka på andningen så jag gjorde det och kunde andas ganska bra.

Sen så satte hon igång och då stack hon in som en nål som suger ut vätskan i äggblåsan så då förhoppningsvis innehåller ett ägg. Dom fick ut 10 ägg. Så det var bra. Och det lät som att dom var av bra kvalitet men får reda på mer om det när det är dags för återförandet. Jag tror att jag fick morfin 3-4 ggr. Men det gick ganska fort och när det var över så kändes det inte så märkvärdigt jämfört som det gjorde under tiden. Jag fick bita mig i läppen massor med gånger men det var inte under så lång tid.

Min make sa att jag blödde en del. Jag ville inte titta nånstans utan jag blunda nästan hela tiden. Titta bara när man såg äggblåsorna. Sen så fick jag titta på själva äggen. Sen så gick en barnmorska med mig till rummet. Tror att det tog 5 min sen så kände jag inte av morfinet alls och kände mig redo att åka hem. Vi skulle bara vänta på resultatet av makens prov som han lämna när vi kom på morgonen. Och allt var bra så vi fick åka hem vid 10.30. Hade lite ont och lite känningar efter. Men nu några timmar senare så har jag inte ont.

Men jag ska ta det lugnt och inte göra något. Ligger i soffan och tittar på tv. Min make är så gullig och kommer med allt jag behöver. Han låter mig typ inte gå upp. Världens bästa make :-)

På torsdag så är det dags för återförandet och har tid kl.13. Så om ca 16 dagar ska jag ta gravtest. 

Är så glad att denna dag är över, äntligen...

ÄP imorgon och jag är super nervös

Imorgon så är det dags för äggplockning och jag är jätte nervös, pirr pirr. Har ju ingen aning om hur det känns. Men det kändes bra att barnmorskan sa att jag ska säga till om jag har ont så får jag mer medicin. Så det känns tryggt.

Kan inte fatta att det verkligen händer nu. Det är så overkligt. I slutet av denna vecka kan jag vara gravid. Hoppas hoppas....

Lite ändring för nästa vecka - ÄP på tis o ET på fre

Det har blivit lite ändringar för nästa vecka. Barnmorskan ringde igår och då sa hon att ÄP kommer att ske på tisdag och ET på fredag. Men det är samma tider som gäller.

Det var väl blodprovet som visade något som gjorde att dom besluta om att jag skulle ta Puregon en dag till. Igår tog jag 100 IE istället för 150 som jag har tagit hela tiden. Ikväll ska jag ta 75 IE. På söndag blir det sista gången med Synarela nässpray kl.19.30 och sen kl.20.00 blir det injektion av Ovitrelle. På måndag behöver jag inte ta något mer.

Skönt ändå att inte behöva göra något av detta på min födelsedag men jag lär nog bara vila då i alla fall. Barnmorskan sa ju att samma dag som ÄP alltså på tis så ska jag hem direkt och vila hela dagen. Fyller år på ons. Men om jag blir gravid den veckan så blir det världens bästa födelsedagspresent :-)

Var på VUL idag

Idag har jag varit på VUL för att kolla utvecklingen på äggblåsorna och dom såg bra ut. Idag fick vi en annan läkare. Nu fick vi självaste överläkaren. Men hon var trevlig och det kändes inget obehagligt eller att det gjorde ont när hon tryckte mot äggstockarna. Tyckte att det gick smidigt och fort.

Sen så skulle vi få vidare information från barnmorskan och jag skulle även ta ett blodprov för att se vilken dos Puregon jag ska ta ikväll. Detta kommer att vara sista dosen av Puregon. Imorgon kommer det att vara sista dosen av sprayen Synarela. Jag kommer att ta en injektion av Ovitrelle på kvällen imorgon. På söndag ska jag inte ta något.

På måndag kl. 7.30 ska vi vara där och det är då ÄP kommer att ske. Jag kommer att vara där under ca 5 timmar. Det är en del förberedelser och sedan efter ÄP så kan man vara ganska trött av alla mediciner man får där (morifn, lugnande och smärtstillande) så att man kanske sover en stund efter. Så vi kanske kan åka hem vid 11-12 tiden och när jag har kommit hem så ska jag vila och ta det lugnt.

Sen på torsdag då är det dags för ET. På måndag kommer jag att få den exakta tiden för återförandet. Äntligen så händer det verkligen. Hoppas hoppas att det funkar på första försöket.

VUL på fredag

Har nu pratat med barnmorskan och hon sa att provet var bra och att jag skulle fortsätta med samma dos av Puregon som tidigare.

Jag ska på VUL på fredag kl.10.00 och då kommer jag att få ett datum för när äggplockningen ska ske. Hoppas verkligen att både ÄP och ET sker nästa vecka. Det måste vara ca 2 dagar i mellan så helst inte senare än på tisdag. Vill inte ha super ont när vi ska iväg till Herrgården och fira min födelsedag och jag vill helst inte flytta på det datumet heller. För veckan efter så kommer fotografen och ska ta bilder på lägenheten inför försäljningen. Vill helst inte ha något mer än det.

Men vi får se efter fredag. Då har jag ju datum för allt.

Blodprov

Har nyss varit på Reproduktionscentrum och tagit blodprov. Det kommer att ringa en barnmorska mellan kl.14.16 som ger mig resultatet av provet. Och kommer att då säga om jag ska ha samma dos av Puregon eller om den ska ändras + att jag ska få en exakt tid för VUL på tors.

Puregon dag 5 idag - blodprov imorrn

Nu har jag tagit Puregon sprutan i 4 dagar. Ikväll blir det den 5:e. Jag tycker att min humör är bättre. Jag är inte ilsken. Jag känner mig ledsen men det har nog mer med andra saker att göra.

Imorgon ska jag till reproduktionscentrum för blodprovstagning vid 9 tiden. Får hoppas att det ser ut som det ska och att man kan få ett bestämt datum för OPU+ET.

Var ju tvungen att flytta våran vistelse på Herrgården för att jag inte vet när ovan kommer att ske. Det var meningen att vi skulle åka dit på min födelsedag men den är precis i mitten av nästa vecka så det är mitt i när detta kommer att ske. Och eftersom vi inte har något datum så valde vi att byta dag. Så det blir på söndagen istället. Hade varit kul att vara på Herrgården den dagen jag fyller år. Men det är samtidigt skönt att åka på en söndag när hela den jobbiga veckan är slut och bara få slappna av och ta det lugnt och umgås med maken.

Tagit första injektionen av Puregon

Ja nu har jag tagit första injektionen av Puregon i magen. Var lite nervös för att göra rätt med denna penna och ampuller och nålar mm. Men det gick bra. Och det kändes inte när jag tog sprutan. Det stramar bara lite grann nu efter. Men inget man bryr sig om. Så nu behöver jag inte vara nervös för resten av gångerna.

Sen så har jag ju även sänkt dosen av sprayen Synarela. Sprayar nu i ena borren bara, morgon och kväll. Tidigare var det i båda borrarna morgon och kväll. Får se nu om man mår bättre nu när man börjat med sprutorna. 

Gud vad jag längtar till vecka 16 då ÄP + ET ska ske. Nu är etapp 2 satts igång och jag är jätte glad

Börjar med Puregon spruta ikväll

Ikväll ska jag börja med Puregon sprutan. Är lite nervös över att jag glömt bort hur jag ska använda den men jag fick med mig instruktioner. Är inte nervös över att ta den. Har hanterat sprutor tidigare. Fick ta sprutor själv efter att jag gjort en gastric bupass operation (förminskat magsäcken). Sen så är jag veterinärassistent och då hanterar man många sprutor om dagen.

Sen får jag inte glömma att jag bara ska ta halva dosen av Synarela sprayen. Hoppas att man kan få balans i kroppen nu när man börjar med sprutorna. Barnmorskan och läkaren har sagt att man mår bättre nu när man minskar på sprayen och börjar med sprutorna. 

För det har varit rena helvetet med Synarelan. Skulle inte våga ta den igen. Har nog inte haft så kraftigt psykiska biverkningar förut. Har ju inte behövt att åka till sjukhuset för biverkningar tidigare. Men jag är glad att snart så blir det ÄP+ET. Vecka 16 så näst nästa vecka. Som sagt tidigare jag kanske blir gravid på min födelsedag :-)

Kommit hem fr läkaren

Fick ju en tid idag till läkaren för i fredags så hade jag inte fått min mens. Men den kom ju såklart sent på fredag kväll. Men jag tänkte att det var lika bra att åka in till läkaren idag i alla fall. Och det var ju tur eftersom min spray tog slut igår. Så jag spraya aldrig igår kväll. Som tur var hade dom en förpackning som jag fick men då var jag tvungen att lämna tillbaka den flaskan jag får sen på apoteket. Det är så att Synarela är en beställningsvara så den kommer ikväll eller imorgon och då är ja utan den för lång tid och då måste man börja om från början. Aldrig att jag vill göra det. 

Men nu är det skönt att jag har fått ett mer ordentligt schema. Så jag har nu fått datum för när jag ska börja med Puregon sprutan och det är på tors. Och då ska jag även halvera Synarela dosen. Har fått en tid för blodprov och UL.

Det dumma är att ÄP + ET kanske kommer infalla på min födelsedag då vi har bokat ett rum på Herrgården vi  gifte oss på. Men vi ska avvakta lite med om vi måste byta datum. Men det blir ju en väldigt fin födelsedagspresent om jag blir gravid då. Det är ju inte hela världen om jag inte får vara på Herrgården på min födelsedag. Jag brukar inte fira den så då kan jag lika väl ta en annan dag. Huvudsaken är att vi får komma bort från allt kaos. 

Jag fyller på en ons så vi hade tänkt att man kanske skulle åka till Herrgården på söndagen (då har dom en meny som maken verkligen vill ha ;-) Ska ta och maila dom idag och se om det finns rum och att min födelsedags tårta fortfarande kan bli gjord trots att det är söndag.

Tårar rinner

Jag vill ha ett rum att inreda för barnet. Men vi bor i en ganska liten 2:a eller inte för oss så men jag vet inte hur man kommer känna sig när barnet kommer. Vi har 2 katter också. Planlösningen fungerar så som det är nu men sen när barnet kommer vet jag inte hur vi ska göra.

Vill verkligen ge vårat barn ett eget rum där alla saker och barnets möbler får plats. Fattar inte hur vi ska få plats med allt. Klurar o klurar.

När man ser en film och dom väntar barn och så tittar dom på tapeter och leksaker och sängar o allt möjligt och dom gör i ordning tillsammans. Det går jag och drömmer om och så kommer det aldrig att bli :-( Blir så ledsen av tanken. Många tycker säkert att jag är jätte löjlig. 

Men vissa drömmer om sitt bröllop från att dom är barn och planerar hur det ska vara. Det har jag aldrig gjort. Ville inte ens gifta mig eller ha barn innan jag träffa min nuvarande make. Därför blir väl dessa känslor större.

Fick min mens nyss

Så himla typiskt att ha pratat med barnmorskan idag och bokat in tid för VUL pga att mensen inte kommit. För 15 min sen så kom den.

Vad gör jag nu. Ska vi gå på läkarbesöket i alla fall. Annars lär vi ju få betala. Hinner ju inte avboka. Eller så får jag ringa när dom öppnar 7.30 och fråga sekreteraren vad vi ska göra. 

Dom kanske vill kolla med VUL i alla fall, för att se hur äggen ser ut. Man vet ju inte vad dom tänker. Men det känns inte så roligt om man ska göra VUL och ha mens och redan ha ont. Hoppas att jag slipper och att vi inte behöver komma in.

Men nu ska jag fortsätta att spraya tills jag får vidare instruktion på måndag.

Har pratat med barnmorskan

Har pratat med barnmorskan tidigare idag och sa att jag inte fått min mens. Jag skulle ju ringa dom idag om den inte kom. Så hon boka in mig på VUL på måndag kl.9.15

Sen så berättade jag att jag mått så psykiskt dåligt och fått aggressionsutbrott som heter duga. Så att jag fick åka till akuten. Då sa hon att det definitivt beror på Synarelan och att jag kan säga det till dom som behandlade mig. Men dom tänker jag aldrig mer prata med. Inte efter hur dom behandlade mig.

Sen så sa jag att jag har ADHD och då sa hon att då förstärks det ännu mer. Så då var det inte så konstigt att jag reagera så kraftigt. Men mådde bra igår och idag. Men jag har varit förbannad över händelsen på Akuten och avd som jag låg på.

Sen jag kom hem från sjukhuset har jag bara helt plötsligt börja gråta. Har varit hur jävla känslig som helst. Har inte gråtit idag, än haha :-)

Men det känns skönt att veta att allt detta kaos berodde på hormonet jag tar nu.

Ingen mens - dag 35

Nu blir jag riktigt irriterad. Min mens har inte kommit än och det är nu dag 35. Har ringt till barnmorskan som hon sa att jag skulle göra idag om jag inte fått min mens. Hon ska ringa upp. Egentligen för 10 min sen men dom kanske har mycket att göra. Suck suck suck

Dag 34 o ingen mens

Jag har fortfarande inte fått min mens. Nu är det dag 34, suck. Fan vad jobbigt om jag inte får den imorgon. Dom har ju stängt lör, sön o mån. Så hela behandlingen blir ju jätte förskjuten :-( 

Jag känner hela tiden att det är en aktivitet i livmoder och att det är en molande känsla. Så som jag brukar ha när mensen är på gång eller när jag har den. Så jag håller stenhårt om tummarna att den kommer idag.

Tappat bort ena nässprayen och den första är slut

Dumma jag. Jag fick utskrivet 2 st nässpray Synarela. Jag hämtade ut båda 2. Nu är den ena slut och den andra hittar jag inte. Fick ringa till barnmorskan för att få utskrivet en ny. Skulle i alla fall ha behövt en ny eftersom min mens är ganska sen.

Sen så ställde jag några frågor. Dom har inte öppet på lördag, söndag och måndag. Jag fråga hur viktigt det var att ringa samma dag man får mens med det var det inte. Får jag mens när dom har stängt så fortsätter jag bara och sprayar som vanligt.

Hon sa att får jag inte min mens på fredag så ska jag ringa dom så dom får boka in en tid nästa vecka för UL. För att se att det är som det ska.

Jag misstänker ju att jag inte har får den på fredag. Suck nu blir ju allt så förskjutet. Vill inte ha den där nässprayen mer. Jag mår jätte dåligt av den. Jag är ledsen väldigt mycket, utan anledning. Bara gråter. Jag tappar humöret som en idiot. Deprimerad är jag också, så illa att jag fick åka till akuten igår. Det var rena helvetet. Läkarna var helt dumma i huvudet. Alla prover var bra och EKG var bra. Ena läkaren sa att jag kunde åka hem efter ronden och den är 8.30. Sen när jag kommer till avdelningen så kommer en läkare efter flera timmar och säger att jag måste prata med en psykolog innan dom släpper mig. Jag sa fan heller jag ska härifrån direkt efter ronden. Då sa dom att går jag så blir jag tvångsinlagd. Fatta allt detta pga biverkningar av en nässpray. IVF som tillslut ska göra att man kommer att vara super glad för att man fått ett barn. Och så blir man behandlad på det här viset. Men det fick dom allt höra. Jag precis vad jag kände. Var så jävla förbannad. En läkare uttala sig så jävla idiotiskt att jag sa till henne; är du helt dum i huvudet eller. Ångrar inte att jag sa det. Sen så ville hon inte försvinna från min åsyn. Jag ville inte att hon skulle vara kvar för hon precis förolämpat mig. Jag sa åt henne 5 gånger att gå men hon sa nej. Då gick jag istället. Och fort som fan så sprang hon upp och sa att nu skriver jag papperna om tvångsinläggning. Då skrek jag till henne att jag ska på toa och PISSA. Satt där inne och spela spel på min mobil tills hon hade gått. Snacka om att ha många skruvar lösa. Men att behöva gå igenom detta trodde jag aldrig att jag skulle när jag börja med nässprayen. Fatta inte att det kunde vara så farliga biverkningar.Hoppas verkligen inte att jag blir så här dålig igen. Det får bara inte bli så.

Ringde barnmorskan idag

Idag så ringde jag till reproduktionscentrum. Pratade med en jätte trevlig barnmorska. Jag var väldigt orolig över dosen av morfin, lugnande och smärtstillande som jag kommer att få när det är dags för äggplockning. Eftersom min kropp är väldigt van vid Tradolan mot min kroniska värk och sedan lugnande. Så jag var rädd att jag kommer att få för lite och att jag då kommer att få en panikattack eller att det ska göra jätte ont. Det är ju jobbigt att gå igenom något som man vet att många får ont av och man själv aldrig gjort. Det är klart att man är rädd för sånt man inte vet något om.

Sen så får jag inte ta Tradolan mot min smärta längre. Man måste vara utan den 2 veckor före man ska ta en massa andra smärtstillande, morfin mm. Så nu får man inte ta det längre, suck. Hur ska jag klara mig. Den senaste veckan har varit olidligt. Men jag får tänka att jag vill ha barn så då får smärtan gå. Har ju haft ont i hela livet så jag är ju van och jag brukar härda ut. Tar bara när det verkligen verkligen är kris. Får ta Stesolid en vecka till sen är det totalt förbjudet. Men det kommer inte att vara några problem. Är bra på att sluta ta den medicinen. Speciellt när man vet att man kanske är gravid. Då skärper jag till mig på 2 röda.

Barnmorskan berättade lite mer ingående om äggplockningen och hon lugna ner mig. Själva plockningen tar mellan 5-10 min. Sen när dom lägger lokalbedövningen så kan det göra ont eller bara sticka till. Vissa känner mer av själva ultraljud grejen dom har där inne för att se vad dom gör. Den ligger mot äggstockarna och då kan man känna obehag o smärta. Det märkte jag när han gjorde VUL första gången, då kände man ett tryck mot äggstockarna och hade lite ont efteråt, men ingen fara. Men det känns lite läskigt att dom sätter injekterar lokalbedövningen i livmoder ingången (hon sa inte ingången, jag har glömt bort vad det heter) är i ett kaos tillstånd så jag är inte helt klar i skallen just nu. Ganska stressad.

Men det kändes skönt att prata med henne och hon var trevlig och hade en lugnande röst.

Ingen mens än, suck

Ingen mens än. Är på dag 31 så jag tycker att den kan ta o komma nu. Har ju PMS så det heter duga, så den bör ju vara runt hörnet.

Jag vill få ringa till barnmorskan o dom säger nu får du börja med sprutorna. Och kanske 10 dagar senare äggplockning. Då skulle jag bli glad.

Kan min mens komma någon gång

Nu tycker jag att min mens ska ta och komma så att jag kan sätta igång med att ta sprutorna. Jag har förkänningar. Jag brukar kunna känna 1 eller 2 dagar före jag får mens. Men eftersom jag har oregelbunden mens så har jag lite smärtor, molande mm lite då och då men nu känns det verkligen som att den är på gång. Håller mina tummar hårt.

Gör lista på vad som behövs till bebisen

Håller på att kolla igenom vad som behövs köpas inför att barnet ska komma. Kollar just nu på ikea. Skriver upp alla saker som man behöver och alla tillbehör. Kollar priser och kvalitet och skriver lista på det också. Vill ha bra saker till barnet. Behöver inte vara det billigaste men inte heller det dyraste. Men man måste kolla på säkerhet på vissa saker, så det får man inte glömma bort. Ja det är en hel del saker som behöver införskaffas.

Tycker att det är jätte roligt att titta på alla saker och skriva listor. Kanske inte lika roligt att räkna ihop vad allt går på men det kan man ju vänta med ;-)

När man talar om trollen...

Fick precis ett sms från Försäkringskassan. Pengar sätts in imorgon, så skönt. Men 2.000kr mindre än vad jag trodde men det är väl huvudsak att pengarna kommer. Kanske lite av mitt kaos kan avlastas.

PMS? eller är det bara jag ;-) haha...

Blir tokig det går fortfarande inte att blogga i den andra bloggen. Blir så arg. Men det kanske har med att göra att jag var tvungen att gräva fram en gammal dator. För min vanliga har lagt av helt och hållet. Men har beställt en ny dator så den ska komma denna vecka. Skönt att få blogga som vanligt. Behöver skriva av mig.

Ska ta och ringa min handläggare på försäkringskassan och höra när mina pengar kommer. Ekonomin tär på mig. Det bara snurrar i skallen. Hade jag fått min inkomst som jag ska så hade det inte varit några problem. Ska ha pengar för  3 månader. Det är så påfrestande. Som att inte ivf är påfrestande nog. Eller att försöka bli gravid och aldrig lyckas. Att hela tiden se det där negativa testet. Det är så psykiskt påfrestande att man blir helt tokig av det.

Vet inte vad jag gör om jag inte blir gravid på första försöket. Jag försöker att hålla mig lugn och förbereda mig för att det värsta kan hända så man inte blir för besviken. Men jag tror bara att jag lurar mig själv. Det är klart att jag kommer att bli förkrossad om testet är negativt. Då kan jag nog behöva en eller 2 kramar.

Får se vad denna dag har att bjuda på. Har inga planer för denna dag.Kanske fortsätter med att typ ha pms haha. Är bara arg och irriterad hela tiden.

Behöver bra stöd med positiva tankar

Förstår inte vissa att det finns bra stöd och dåligt stöd. När man befinner sig i en påfrestande situation så kanske man inte vill höra att det är så jobbigt, det är si och så och gnäll och bara massa negativa saker som händer andra.

Klart att man fattar riskerna när det kommer till ivf. Det har läkaren varit duktig på att informera om. Det är hans jobb att göra det. Men från andra så vill man bara ha ett stöd av att veta att det finns folk som förstår och att jag det kan vara jobbigt, det har jag förståelse för men det kommer att bli bättre. Eller bara säga: Jag finns här om det är något, undrar du något så är det bara fråga så kan jag hjälpa till att svara så gått jag kan. Varför kan inte fler vara på det viset.

Har så mycket negativt i livet i alla fall så jag orkar inte höra mer av det. Då avstår jag hellre från det så kallade stödet. Man kan ge stöd på ett enkelt sett.

I min andra blogg så kunde folk vara riktigt elaka och negativa. Kränkande och rent ut mobbande. Fick då ta bort kommentar funktionen. Men tog tillbaka den men man måste lämna mail mm. Sen så reggas alltid IP-adressen så man vet vem det är, eller i alla fall från vilken dator det kommer ifrån. Sen så var jag tvungen att skriva att man blir anmäld om man håller på med sådant beteende. Det står faktiskt i lagen att det är olagligt att göra så som många gjorde mot mig. Jag var rädd att det kanske skulle bli samma visa här. Har i alla fall så att jag måste granska kommentarerna. Så allas kommentarer kommer inte med i bloggen.

Jag är bara så less på folk att dom inte tänker sig för innan dom öppnar munnen.

Men idag fick jag ett uppmuntrande kommentar i min andra blogg. Från en tjej som alltid är inne och lässer den för att stärka upp sig själv eller om hon behöver tröst och förståelse.

Önska att det kunde vara lite mer av det stödet som hon ger mig och jag ger henne när det kommer till allt detta med ivf. Nu är det inte många som kommer med dumma kommentarer men vissa finns det ju. Men dom ratas på en gång.

Antar att jag är extra känslig nu när jag har denna hormonspray. Hela dagen har varit kaos i mitt huvud.

Kanske behöver ett härligt bad för att få tankarna på något annat. Att få slappna av. Tänka på den underbara framtiden med en liten söt bebis. Ska surfa lite på saker som behövs.

Har i alla fall hittat en vän som gärna säljer sin vagn när hennes son inte behöver den längre. Och hon sa att när det är dags för mig så kan jag få köpa den. Det var väldigt snällt av henne. Eller det var hon som hörde av sig till mig. Tack C

Är ledsen och deppig

Just nu så mår jag inte så bra. Antagligen för en del biverkningar av nässprayen och att saker omkring mig faller isär.

Min andra blogg trasslar och jag behöver verkligen få skriva av mig. Men detta är ju min blogg också så varför ska jag inte kunna skriva av mig här. Denna blogg ska ju handla om mitt liv och livet med min make och att vi en dag ska bli en familj. Men den ska även handla om allt mellan himmel och jord.

Är så arg och jävla irriterad. PMS ;-) haha nja det beror nog på min ADHD. Tar ingen medicin mot den just nu eftersom jag inte får ta den när jag är gravid. Men kommer att börja med den när jag har ammat klart.

En tjej som jag gick i samma klass med i högstadiet går igenom en tuff period. Hon blev min närmsta vän när vi var 13 år. Vi gjorde allt tillsammans. Konfirmerades tillsammans, åkte på språkresa, reste till Finland där hennes familj har sommarstuga (hon har finska föräldrar), gick på konserter, festa, umgicks med hennes familj mycket, vi gjorde allt. Hennes mamma och pappa har alltid stått mig nära och hennes pappa har alltid varit en pappa för mig, eftersom min egen pappa inte vill veta av mig. Men han har kontakt med mina syskon. Men nu har jag fått reda på att hennes pappa har lungcancer och prognosen ser inte bra ut. Tror det är bara en tidsfråga. När jag fick reda på det så bara rann tårarna. Mår väldigt dåligt över det. Hennes mamma mår så klart väldigt psykiskt dåligt. Nu är det så att min vän bor inte i Uppsala så det finns inte heller så mycket tid över för henne att kunna umgås så jag får stötta på avstånd. Men jag vet att hennes sambo ger henne det stöd hon behöver. Han är en bra kille. Han förlora tyvärr sin mamma till cancer för några år sedan så han vet vad min vän går igenom.

Andra har cancer runt mig. Min närmsta väns lillesyster fick cancer när hon var 14 år. Fick den värsta och mest aggressiva sorten. Fick cytostatika men det gjorde tyvärr att hennes immunförsvar försvagades och även hennes hjärta. Hon gick tragiskt bort förra året i oktober. Hon blev bara 26 år. Madde supermadde Lundgren. Hon inspirerade många människor med sin positiva inställning. Att bara för att hon har amputerat ena benet så är inte hon mindre värd och att hon kan leva ut sina drömmar som vem som helst, bara det att det kan ta lite längre tid. Men hon var en riktig kämpe. Hon var med i svt.s program mot alla odds. Dom skulle vandra i 24 dagar i Afrika med sina funktionshinder och hon tog sig i mål. Det var en fin avslutning på serien för några veckor sedan. Man kunde se i hennes ögon hur glad och nöjd hon var att hon klarade av detta. Är väldigt imponerad av alla deltagare. Detta var ingen tävling, alla skulle ta sig till målet med hjälp av varandra. Maddes syster och mamma kan vara stolta. Och Mickan du finns alltid i mitt hjärta och jag kommer alltid att finnas för dig och din mamma. Du är en underbar dotter/syster/mamma/vän.

Sen så är jag nervös över ekonomin. Försäkringskassan har inte betalat ut mina pengar för min sjukskrivning. Den är 3 månader försenad. Så ni kanske kan förstå att man är uppstressad över hur man ska betala sina räkningar. Tack och lov för att man har en underbar familj som hjälper till. Så tacksam.

Ja som ni ser så pågår det ganska mycket i mitt huvud just nu. Det är rena kaoset. Det som gör att det känns bra vissa stunder är ju som sagt när jag tänker på att jag snart kan vara gravid. Det är helt underbart att något så fint och underbart, något så ljust kan lysa upp den dystra omgivningen jag har runt mig. Men jag har en underbar make som alltid stöttar mig och vi pratar om allt. Det underlättar mycket.

Jag har inte tagit upp allt som pågår men jag tycker att detta är tillräckligt jobbiga saker. Orkar inte med mer saker som får mig att bli ledsen eller irriterad. Behöver lugn och ro just nu. Var tvungen att ta en lugnande tablett. Jag vet inte exakt vad det är som gjorde att jag mår så här nu men jag tror att det är för att jag har försökt få tag på min pappa igen. Sist var för kanske 8 månader sedan. Han lovade att hjälpa mig med en sak men jag känner min pappa så man ska inte tro på ett ord av vad han säger. Jävla idiot människa. Men nu har jag gjort ett nytt försök. Har skickat ett sms. Får se om han svarar. Tror inte det. Fattar inte varför jag är mindre värd än mina andra syskon. Men men så har det varit hela livet och jag är glad över att jag inte vuxit upp med honom. Har haft det underbar med min mamma. Det som gör ont är att jag inte fattar hur man kan hata sitt eget barn. Men min styvpappa som jag lärde känna bra under 2009 är helt underbar och betyder mycket för mig och jag tycker det är huvudsaken att man har personer  runt sig som älskar än och som jag älskar. Sen om det är via blodsband eller inte spelar ingen roll. Jag är glad över att vårat barn har föräldrar som är gifta och älskar varandra och kommer att göra allt för barnet.

Nu blev det mycket skrivet men jag hade mycket i hjärtat som jag behövde lätta på. Men nu blir det en paus i skrivandet.